Reform av EU:s valakt

Enligt artikel 223 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska Europaparlamentet utarbeta ett utkast till nödvändiga bestämmelser för val av dess ledamöter genom allmänna direkta val. Rådet ska fastställa dessa bestämmelser med enhällighet. Bestämmelserna träder i kraft efter att de har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

För närvarande finns bestämmelserna som gäller dessa frågor i 1976 års akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (76/787/EKSG, EEG, Euratom, senaste ändring 21.10.2002, ikraftsatt i Finland genom lagen om ändring av vallagen 867/2003; nedan valakten). I valakten föreskrivs inte om införande av ett enhetligt valförfarande. Sedan år 2008 har man inom parlamentet berett ett initiativbetänkande om ändring av denna akt.

För närvarande förrättas Europaparlamentsval i princip enligt medlemsstaternas nationella vallagstiftningar. Vissa bestämmelser har dock utfärdats också på EU-nivå. Enligt rådets beslut som fattades år 2002 ska valsättet vara proportionellt vid Europaparlamentsval.

Förslaget till betänkande om 1976 års valakt bereds inom Europaparlamentet i utskottet för konstitutionella frågor (AFCO). Andrew Duffs rapport om ärendet gavs i april 2010 (INI/2009/2134).

I Duffbetänkandet ingick följande förslag:

  • Det ska inrättas territoriella valkretsar i stora medlemsstater med över 20 miljoner invånare.
  • Halvöppna listor skulle ge väljarna möjlighet att välja sin kandidat utanför partiernas listor.
  • Ändringarna i befolkningsmängden ska beaktas när det gäller antalet platser för varje medlemsstat. Detta ska göras senast 12 månader före Europaparlamentsvalet. För detta ändamål ska det fastställas en matematisk formel som baserar sig på principen om degressiv proportionalitet.
  • Antalet ledamöter som ska väljas från nationella listor ska vara 751 (min. 6 och max. 96 ledamöter per medlemsstat).
  • Det skapas en ytterligare valkrets som omfattar hela Europeiska unionen, varifrån 25 ledamöter ska väljas. På grund av den nationsövergripande listan uppgår antalet ledamöter i Europaparlamentet till 776.
  • Ett partis nationsövergripande lista ska vara sammansatt av kandidater från minst en tredjedel av medlemsstaterna, med jämn fördelning mellan kvinnor och män.
  • Varje väljare ska avge en röst för den EU-gemensamma listan och en röst för den nationella eller regionala listan.
  • En person kan ställas upp som kandidat på båda listor.
  • En person kan dessutom kandidera i fler än en regional eller nationell valkrets, t.ex. om personen officiellt bor i fler än en medlemsstat.
  • Det föreslås att det inrättas en EU-valmyndighet med företrädare från Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna. (I ett tidigare betänkande föreslogs att varje medlemsstat skulle ha en företrädare och att kommissionens företrädare skulle vara ordförande.) Valmyndigheten ska bl.a. reglera och övervaka genomförandet av valet.
  • Medlemsstaterna och valmyndigheten ska fastställa ett tak för kandidaternas och partiernas utgifter i samband med valkampanjen.
  • Tidpunkten för Europaparlamentsval ska flyttas från juni till maj, och valdagarna ska vara lördag och söndag. Kommissionens nya ordförande skulle då kunna utnämnas i juli.
  • Åldersgränserna ska harmoniseras. Rösträttsåldern ska vara 16 år. Åldersgränsen för att kunna ställa upp som kandidat ska vara 18 år.
  • Det föreslås att det upprättas ett nytt system för ledamöternas immunitet och privilegier och att 1965 års protokoll revideras. Det ska inrättas ett enhetligt och överstatligt regelsystem för ledamöterna av Europaparlamentet.
  • Europaparlamentet ska avgöra alla tvister som kan uppstå till följd av bestämmelserna i 1976 års akt och som rör unionslagstiftningen.
  • Det föreslås att elektronisk röstning ska användas vid 2014 års val.
  • Människor ska uppmuntras att rösta, i synnerhet dem som bor i en annan stat än den stat där de är medborgare.
  • Medlemsstaterna ska förenhetliga sin lagstiftning som gäller förlorad rösträtt vid nationella val när en person bor i en annan medlemsstat.
  • Det ska framhävas att Europaparlamentets behörighet och inflytande har ökat särskilt p.g.a. Lissabonfördraget samt Europaparlamentets rätt att inleda en översyn av parlamentets valförfarande, sammanställning och fördrag.

Frågan har blivit aktuell på nytt inom AFCO på våren 2015 till följd av Danuta Hübners och Jo Leiners arbetsdokument 30.4.2015.

 
Publicerad 15.1.2016