Suomeksi - På svenska - In English

Vaalit.fi

Vaalit.fi

Första sidan » Om val » Presidentval

Presidentval

Om valmetoden vid presidentval

Enligt 54 § i Finlands grundlag utses republikens president genom direkt val för en ämbetsperiod av sex år. Presidenten ska vara infödd finsk medborgare. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd.

Presidenten utses genom direkt folkval, som vid behov utförs genom två valomgångar. Valet förrättas den fjärde söndagen i januari vart sjätte år. Om en kandidat får mer än hälften av de avgivna (dvs. giltiga) rösterna redan under detta (första) val blir han eller hon vald till president. Om ingen av kandidaterna fått mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster den andra söndagen efter valet. Till president väljs då den kandidat som fått flest röster i det andra valet.

Om bara en kandidat har ställts upp, utses han eller hon till president utan val. Den nya presidenten tillträder sitt ämbete den första dagen i den månad som följer efter valet.

Presidenten har utsetts genom direkt folkval i två omgångar sedan år 1994. Till president valdes:

  • 1994: Martti Ahtisaari;
  • 2000: Tarja Halonen;
  • 2006; Tarja Halonen;
  • 2012: Sauli Niinistö.

Nästa presidentval hålls 2018.

Före år 1994 valdes presidenten enligt följande:

  • genom att presidentvalet förrättats av riksdagen 1919 (K.J. Ståhlberg) och 1946 (J.K. Paasikivi),
  • genom elektorsval åren 1925 (Relander), 1931 (P.E. Svinhufvud), 1937 (Kyösti Kallio), 1950 (Paasikivi) 1956, 1962, 1968 och 1978 (Urho Kekkonen) samt 1982 (Mauno Koivisto),
  • genom val som förrättats av 1937 års elektorer åren 1940 och 1943 (Risto Ryti),
  • genom en särskild lag 1944 (C.G.E Mannerheim) och 1974 (Kekkonen) samt
  • genom ett blandsystem, där de röstberättigade röstade både direkt på presidentkandidat och på elektorskandidat 1988 (Koivisto).

Förrättning av presidentval

Vid presidentval iakttas följande principer:

  • valet är direkt och hemligt
  • allmän och lika rösträtt i valet
  • varje väljare ska rösta själv
  • röstningen ska ske i närvaro av en valmyndighet

Den högsta valmyndigheten vid presidentval är justitieministeriet, som har det övergripande ansvaret för valen.

Andra valmyndigheter utöver justitieministeriet är

  • valkretsnämnderna,
  • i varje kommun: centralvalnämnden, valnämnderna och valbestyrelserna samt valförrättarna vid förhandsröstningsställena,
  • Befolkningsregistercentralen och magistraterna samt
  • utrikesministeriet.

Mer om de centrala principerna vid förrättning av val och valmyndigheternas uppgifter .

Presidentens uppgifter

De högsta statsorganen i Finland är riksdagen, republikens president och regeringen (statsrådet). Den lagstiftande makten utövas av riksdagen som även beslutar om statsekonomin. Regeringsmakten utövas av republikens president samt statsrådet, vars medlemmar ska ha riksdagens förtroende.

Republikens presidents uppgifter har närmast att göra med utrikespolitiken. Presidenten leder Finlands utrikespolitik i samverkan med statsrådet. Statsrådet å sin sida svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem, om inte beslutet kräver godkännande av riksdagen.

Presidenten fattar i regel sina beslut på förslag av statsrådet. Presidenten utnämner statsministern på förslag av riksdagen samt andra ministrar enligt statsministerns förslag. Presidenten stadfäster lagarna som riksdagen har antagit och kan i vissa fall utfärda förordningar på grundval av lagar som riksdagen har stiftat.

Presidenten utnämner domarna och vissa av statens högsta tjänstemän. Han eller hon kan i enskilda fall besluta om benådning genom att mildra eller efterge av domstol bestämda straff. Presidenten är överbefälhavare för försvarsmakten. Om krig och fred beslutar presidenten med riksdagens samtycke.

Mer om presidentens uppgifter på republikens presidents webbplats .



 
Publicerad 20.1.2016