Arbetsgrupp: Mer risker än fördelar med internetröstning

Julkaistu sv 19.12.2017  Päivitetty SV 20.12.2017

Internetröstning ska inte införas vid allmänna val, eftersom riskerna med systemet är större än fördelarna. Denna slutsats drogs av justitieministeriets arbetsgrupp som utredde förutsättningarna för att införa internetröstning i Finland.

Enligt arbetsgruppen skulle det tekniskt sett vara möjligt att bygga upp ett system för internetröstning, men tekniken är inte ännu tillräckligt avancerad. Det finns brister bland annat i möjligheterna att säkerställa röstningens kontrollerbarhet samtidigt som man garanterar väljarnas valhemlighet.

Väljarna ska kunna försäkra sig om att deras röst har överförts från röstningen till rösträkningen i oändrad form. Därför borde de få något slags verifikat över sin röstning ur systemet. För att kunna bevara valhemligheten kan systemet dock inte ge ett verifikat över röstningen, eftersom detta skulle kunna användas för påtryckning eller försäljning av röster.

Risker som identifierades i arbetsgruppens förutredning var möjligheterna att manipulera valresultatet och störa valförrättningen genom överbelastningsattacker samt bristerna i garanterandet av valhemligheten.

Arbetsgruppen betonar att den största risken gäller förlusten av förtroendet för systemet. För att undergräva förtroendet kan det räcka med att det sprids falsk information och rykten. När röstningen sker på papper kan rösterna konkret räknas och kontrolleras, vilket gör det lätt att undanröja åtminstone misstankar om manipulering av valresultatet.

Vid internetröstning är det inte möjligt att utföra en separat kontrollräkning av rösterna för att hitta och rätta fel som eventuellt skett vid rösträkningen. Vid internetröstning måste man lita på den information som fås ur systemet.

Liten inverkan på valdeltagandet

Införandet av möjlighet till internetröstning har önskats öka valdeltagandet. Enligt arbetsgruppen skulle inverkan på valdeltagandet dock vara liten. Erfarenheterna och undersökningar i länder som utnyttjat internetröstning visar, att möjligheten att rösta via internet sannolikt inte skulle ha någon betydande inverkan på valdeltagandet.

Enligt arbetsgruppens uppskattning skulle kostnaderna för införandet av ett system för internetröstning uppgå till 32 miljoner euro, om systemet användes i 15 år. Möjligheten till internetröstning kunde vara nyttigast för personer med långt avstånd till röstningsställena, såsom utlandsfinländare, samt vissa grupper av funktionshindrade, för vilka det skulle vara lättare att rösta självständigt via internet.

Digitalisering kan användas för att skapa nya sätt att delta

Arbetsgruppen konstaterar att internationella erfarenheter av och exempel på digitalisering av valförrättningen ska fortsättningsvis följas aktivt. Det skulle löna sig att utveckla samarbetet mellan valorganisationerna i de nordiska länderna, eftersom man i Norden traditionellt har lagt högt värde på valens allmänna tillförlitlighet.

Arbetsgruppen påpekar att utveckling och digitalisering av valsystemet och sätten att delta omfattar även annat än internetröstning. Digitalisering ger möjligheter att förnya de nuvarande formerna för deltagande och planera dem så att de är så lätta som möjligt att använda för människor med olika utgångspunkter.

Delaktighet kan stärkas t.ex. genom att skapa nya slags digitala verktyg för deltagande för kommunerna. Genom elektroniska verktyg för deltagande kan man göra processerna för beslutsfattande mer synliga och ge möjlighet att föra en offentlig debatt om ärenden som är under beredning.

Ytterligare upplysningar: Johanna Suurpää, arbetsgruppens ordförande, direktör, tfn 02951 50534, Heini Huotarinen, arbetsgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 50127, e-post: fornamn.efternamn@om.fi

Internetröstning i Finland Förutredning 2017.

Förutsättningar för internetröstning i Finland Slutrapport.

Begrepp i anslutning till internetröstning

Elektronisk röstning (electronic voting, e-voting) = ett eller flera skeden av röstningsprocessen genomförs med användning av elektronisk utrustning. Utrustningen kan vara en separat röstningsterminal, en dator eller en mobil enhet. Röstningen kan ske antingen på ett röstningställe eller som distansröstning.

Internetröstning (internet voting, online voting) = röstningen sker under okontrollerade förhållanden via ett datanät.

Distansröstning (remote voting) = röstningen sker någon annanstans än på röstningsstället. Exempel på distansröstning är brevröstning, telefonröstning och röstning via internet.

End-2-end kontrollerbarhet (end-to-end verifiability) = en princip enligt vilken det strävas efter att försäkra att rösten överförs från röstningen till räkningen i oändrad form.

Individuell kontrollerbarhet (individual verifiability) = väljaren kan försäkra sig om att hans eller hennes röst har räknats för den kandidat han eller hon röstade på

Universell kontrollerbarhet (universal verifiability) = vem som helst kan försäkra sig om att alla röster har räknats rätt