Första sidan » Aktuellt » Arkiv för nyheter » 2014 » Arbetsgrupp föreslår att kommunalvalen flyttas till april
Ursprunglig utgivare: JM

Arbetsgrupp föreslår att kommunalvalen flyttas till april

Publicerad 11.6.2014

Justitieministeriets parlamentariska arbetsgrupp föreslår att tidpunkten för kommunalvalet flyttas från oktober till den tredje söndagen i april. Riksdagsval förrättas redan i nuläget på tidpunkten i fråga. Den tredje söndagen i april blir således en allmän valdag på vilken kommunalvalet och riksdagsvalet ordnas turvis med två års mellanrum. Valen ska inte ordnas samtidigt.

Att kommunalvalet tidigareläggs till våren betyder i praktiken att det nya fullmäktige inleder sin mandatperiod i juni och får besluta redan om följande års budget och kommunalskatt. Valresultatet återspeglar sig således snabbare än förut på kommunens verksamhet. Genom att flytta kommunalvalet till våren och göra den tredje söndagen i april till en allmän valdag strävar man också efter att höja valdeltagandet.

Enligt arbetsgruppens förslag ska det första kommunalvalet som förrättas på valets nya tidpunkt ordnas i april 2017. Kommunalvalet flyttas därmed från den regelmässiga tidpunkten i oktober 2016 till april 2017, och mandatperioden för de nuvarande fullmäktige förlängs till slutet av maj 2017.

Arbetsgruppen anser att det inte finns tillräckliga grunder för att flytta valet av republikens president från januari till april. Att presidentvalet förrättas i två omgångar och personvalets särskilda karaktär talar för att fortsättningsvis hålla valet på en separat valdag.


Möjlighet att ordna kommunala folkomröstningar i samband med kommunalval

Arbetsgruppen föreslår också att rådgivande kommunala folkomröstningar ska tillåtas i samband med kommunalval. I dagsläget är det förbjudet att ordna kommunala folkomröstningar i samband med val.

Enligt arbetsgruppens åsikt är det inte motiverat att ordna kommunala folkomröstningar i samband med statliga val, eftersom valtemana då är sinsemellan mycket olika. På motsvarande sätt kan statliga folkomröstningar i dag endast förrättas i samband med statliga val.

När den som bäst pågående separata beredningen för möjliggörande av internetröstning blir färdig och internetröstning tas i bruk kommer det sannolikt att underlätta kommunala folkomröstningar. Arbetsgruppen anser att det är motiverat att beredningen av de lagändringar som gäller kommunala folkomröstningar och internetröstning sker samtidigt när frågan blir aktuell.


Inga ändringar till åldersgränsen för medborgarinitiativ eller kandidatuppställningen

Det har föreslagits att åldersgränsen för att lägga fram ett medborgarinitiativ sänks till 15 år från nuvarande 18 år, vilket skulle kräva en grundlagsändring. Arbetsgruppen anser att man i nuläget inte bör ändra grundlagen till dessa delar. Medborgarinitiativet har varit i bruk i dryga två år och som en ny institution söker detta medel för deltagande än så länge sin plats som ett trovärdigt komplement till den representativa demokratin.

Arbetsgruppen anser inte heller att det nu krävs några lagändringar när det gäller kandidatuppställning med tanke på en situation där riksdags- och Europaparlamentsval ordnas samma vår. De nuvarande tidsfristerna för att ställa upp kandidater försvårar inte nödvändigtvis kandidatuppställningen ens i det fallet att valen hålls samma vår. Enligt den regelmässiga tidsplanen för val inträffar valen efter varandra på våren 2019.

Arbetsgruppen anser att Finland på lång sikt ska ha som mål att Europaparlamentsvalet tidigareläggs till samma tidpunkt som riksdagsvalet och kommunalvalet.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Kimmo Sasi, tfn 09 432 3148
samt arbetsgruppens sekreterare, lagstiftningsrådet Tuula Majuri, tfn 02951 50280
och överinspektör Heini Huotarinen, tfn 02951 50127

Nyckelord

val, röstning, medborgarinflytande
Tillbaka till början |