Första sidan » Aktuellt » Arkiv för nyheter » 2012 » Justitieministeriet informerar: Närdemokratin förutsätter nya handlingsmodeller samt förändringar i attityderna

Justitieministeriet informerar: Närdemokratin förutsätter nya handlingsmodeller samt förändringar i attityderna

Publicerad 18.9.2012

Det är vanligt att kommunala tjänste- och förtroendeorganisationer inte vet hur kommuninvånarna borde engageras i planeringen och beredningen av ärenden. Om man vill att kommuninvånarna på ett verkligt sätt kan påverka den egna närmiljön och tjänsterna, även på andra sätt än via representanter som valts i val, bör invånarnas delaktighet utvidgas även att omfatta kommunernas planerings-, service- och beslutsfattandesystem.

Detta framgår ur utredningen "Regional demokrati", som beställts av finansministeriet och justitieministeriet, och som gavs ut den 18 september 2012. I utredningen kartlades närdemokratins regionala handlingsmodeller i Finland och de utvärderades såväl ur kommunorganisationens som ur kommuninvånarnas perspektiv.

Samtidigt publicerades även två utredningar som gjorts av justitieministeriet. I den ena utvärderas möjligheterna att utveckla kommuninterna valdistrikt och i den andra olika medborgarfora.

  • Utredningshelheten skapar värdefull information för beredningen av totalrevisionen av kommunallagen som inletts nyligen. Ett mål med kommunreformen är att förstärka närdemokratin och det lokala deltagandet. Utredningarna genererar ytterligare information om utvecklandet av den praktiska verksamheten i kommunerna, konstaterade förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen vid publiceringstillställningen.

  • Kommunreformen medför förändringar för de finländska kommunerna och kommuninvånarna. Behovet av att utveckla närdemokratin ökas även av de senaste årtiondenas förändringar i medborgarnas deltagningssätt och de kommunala förtroendevaldas ställning. Just nu är det läge att förstärka närdemokratin såväl i fråga om kommunernas egna förfaranden som på kommunallagsnivå, konstaterade justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Regional demokrati
Enligt Siv Sandbergs och Ritva Pihjalas utredning är invånarnas möjligheter att påverka den kommunala planeringen och beslutsfattandet via de regionala närdemokratiorganen ofta svaga.

I utredningen regional demokrati föreslås konkreta åtgärder för organisering av invånarnas delaktighet och inflytande. Det första förslaget betonar förstärkningen av lokala samfund och medborgarsamhället. Ett sätt är att utöka och utveckla samarbetet mellan kommunen, invånarna och de olika delområdena i kommunen på ett planmässigare och mera interaktivt sätt än i dagsläget.

För det andra föreslås att kommunallagen skulle innehålla bestämmelser om regionala nämnder som grundas för de olika delområdena inom kommunen. De skulle delta i ordnandet av servicen och i utvecklandet av området. Kommuninvånarna föreslås få verklig planerings-, besluts-, handlings- och budgetbehörighet via de regionala nämnderna.

Det tredje förslaget utgår från tanken att det finns uppgifter som kan skötas på ett bättre och effektivare sätt lokalt och i mindre skala än i en stor kommun. I den närkommunmodell som föreslås i utredningen ges de nuvarande kommunerna möjlighet att i en sammanslagningssituation fortsätta sin verksamhet i egenskap av närkommun. De skulle svara för de viktigaste närtjänsterna, uppgifterna som kräver lokalkännedom samt om utvecklandet av näringsverksamheten i området.

Kommuninterna valdistrikt
Enligt justitieministeriets utredning kan fördelarna med kommuninterna valdistrikt vara bl.a. att den representativa demokratin förstärks i och med att samtliga områden i kommunen garanteras representation i fullmäktige. Detta kunde förbättra kommuninvånarnas inflytelsemöjligheter och utöka röstningsaktiviteten. Valdistrikten kunde även förbättra kanaliseringen av regionala åsikter till kommunledningen och ledandet, och förstärka interaktionen mellan fullmäktige och kommuninvånarna.

Eventuella nackdelar med kommuninterna valdistrikt kunde vara att lokala intressen förstärks för mycket, vilket kunde bromsa upp det kommunala beslutsfattandet. Man har även uppskattat att kommuninterna valdistrikt kunde leda till en minskning av antalet småpartirepresentanter, försvagning av minoritetsrepresentationen, mera invecklad kandidatuppställning och en minskning av antalet kandidater.

Medborgarfora
Justitieministeriet utredde hur modellerna för medborgarfora används till stöd för representativt beslutsfattande och hur de kunde tillämpas i Finland i takt med att kommunreformen framskrider. I utredningen konstateras det att medborgarfora lämpar sig väl för medborgardelaktighet på lokal nivå och att de t.ex. kunde ordnas i syfte att utreda medborgaropinionen före en sammanslagning eller i fråga om serviceutvecklandet, planläggningen och närdemokratin.

I utredningen konstateras att medborgarfora kan utöka jämställdheten i fråga om deltagandet, motivera kommuninvånarna till att delta samt förstärka beslutsfattandets legitimitet hos nya administrativa enheter. De kan även förbättra kvaliteten hos deltagandet och beslutsfattandet genom att ge upphov till en upplyst och genomtänkt medborgaropinion.

Diskussionen om utvecklandet av närdemokrati fortsätter på dinasikt.fi-forumet .

Regional demokrati? Handlingsmodeller för närdemokrati i finländska kommuner.
Ritva Pihlaja och Siv Sandberg. Finansministeriets publikationer 27/2012

Kommunens interna valdistrikt vid kommunalval. Arto Jääskeläinen, Iida Vallin, Maija Karjalainen. Justitieministeriets utredningar och anvisningar 50/2012

Medborgarforum vid representativt beslutsfattande. Maija Karjalainen. Justitieministeriets utredningar och anvisningar 51/2012

Ytterligare information
Finansministeriets utredning
Utredningen Regional demokrati
Ritva Pihjala, forskare, förnamn.efternamn@pp.inet.fi, tfn 0400 895 140
Siv Sandberg, forskare, förnamn.efternamn@abo.fi, tfn 0400 726 380
Inga Nyholm, konsultativ tjänsteman, FM, förnamn.efternamn@vm.fi, tfn 040 760 5524

Justitieministeriets utredningar
Kommuninterna valdistrikt i beslutsfattandet
Arto Jääskeläinen, valdirektör, förnamn.efternamn@om.fi, tfn 02951 50128
Medborgarfora vid representativt beslutsfattande
Maija Karjalainen, forskare, mhkarj@utu.fi, tfn 0400 864 830



Suomeksi
Sökning
RegisterSkriv utTill början av sidan