10. VALRESULTATET

Valsedlarnas väg från valurnan till rösträkning

Efter den andra röstningsdagen den 16 mars 1907, öppnade valnämnden valurnan, räknade antalet valsedlar och slog sedan sedlarna in i ett paket. Valnämnderna öppnade alltså inte valsedlarna och utförde inte heller någon preliminär rösträkning, såsom det görs i dag. Om det på valsedelns andra sida hade antecknats att den hörde till en annan valkrets, postades den till valkretsen i fråga.

Avsikten var att valsedlarna skulle tas ur valurnan och paketeras omedelbart efter den andra röstningsdagen. I vallagen fanns dock en bestämmelse enligt vilken valsedlarna kunde räknas och slås i paket först följande dag, om det på grund av sen tidpunkt inte var möjligt att räkna dem omedelbart. I detta fall måste valurnan förseglas med minst tre närvarande personers sigill och sättas i säkert förvar.

När valsedlarna hade paketerats, skulle försändelsen så snart som möjligt föras till närmaste postanstalt för att vidarebefordras till centralnämnden i den egna valkretsen. Finlands Poststyrelse hade gett egna anvisningar om att posttjänstemännen måste ta emot en valsedelsförsändelse när som helst. Inte ens på natten fick de vägra ta emot en valsedelsförsändelse, så att den samma natt eller morgonen därpå kunde sändas vidare till rätt adress. Före valet hade man beräknat att försändelserna skulle hinna fram till centralnämnderna inom högst två veckor och detta var man beredd på. I praktiken visade det sig att försändelserna kom fram inom en betydligt kortare tid.

Förberedelser inför rösträkningen hos valkretsens centralnämnd

Valkretsarnas centralnämnder anställde själv sin rösträkningspersonal. Centralnämnden i Tavastehus läns södra valkrets sökte med tidningsannons ”sexton studenter eller andra som är förmögna att sköta uppgiften (rösträkningen)” och betalade för arbetet 10 mark i timmen - för helgarbete betalades ersättningen dock till dubbelt belopp. Dessutom anställde centralnämnden personal för sorterings- och bindningsuppgifter och en vaktmästare, till vilka nämnden betalade 5 mk i timmen, samt ett kanslibiträde, som fick 2 mk i timmen. Länsstyrelsen stod för centralnämndens löne- och andra verksamhetskostnader.

Centralnämnderna utförde räkningen av valsedlarna enligt en nogrann plan. Centralnämnden i Tavastehus läns södra valkrets hade utarbetat en särskild arbetsordning enligt vilken räkningen utfördes.

Valsedlarna var stora och det kunde finnas mycket olika anteckningar på dem (ett rött streck, ändringar i ordningen på listan, egna listor med tre, två eller en kandidat, anteckningar som ledde till att sedeln förklarades ogiltig), och därför tog det länge att granska sedlarna och räkna resultatet. Länsstyrelsen hade ställt till centralnämndernas förfogande räknemaskiner och senaten hade sänt blanketter för förande av protokoll över rösträkningen.

Räkning av valresultatet

Valets resultat räknades i huvuddrag på följande sätt:

Först räknades rösterna som kandidaterna för var och en valmansförening hade fått. Första kandidaten på listan fick en röst, andra kandidaten en halv röst och tredje kandidaten en tredjedelsröst. Exempel: tio personer hade röstat på valmansförening A (dvs. 10 väljare hade dragit ett rött streck vid denna valmansförening). En av väljarna hade ändrat på kandidaternas ordning. Kandidat A1 fick 9,5 röster, kandidat A2 fick 5,5 röster och kandidat A3 fick 3,33 röster.
Efter detta tilldelades kandidaterna jämförelsetal. Den som hade fått mest röster fick som jämförelsetal hela röstetalet som avgetts till listan, den som fått näst mest röster fick hälften av röstetalet och den som fått tredje mest röster en tredjedel av röstetalet. Exempel: A1 fick som jämförelsetal 18,33, A2 fick som jämförelsetal 9,16 och A3 fick som jämförelsetal 6,11.
Om valförbund hade bildats ställdes alla kandidater inom valförbundet i rangordning enligt jämförelsetalen. Om en kandidat hade ställts upp av två eller flera valmansföreningar, räknades de jämförelsetal som kandidaten fått i var och en valmansförening ihop.
Efter detta tilldelades valförbundets alla kandidater nya jämförelsetal så att den som hade fått mest röster som jämförelsetal fick hela röstetalet som avgetts till valförbundet, den som fått näst mest röster fick hälften av röstetalet, den som fått tredje mest röster en tredjedel av röstetalet osv. Om en kandidat hade ställts upp i två eller flera valförbund räknades de jämförelsetal som kandidaten fått i vart och ett valförbund ihop. Detta jämförelsetal fick dock inte vara större än det skulle ha varit om t.ex. två valförbund hade bildat ett valförbund.
Till slut ställdes alla kandidater i rangordning på grundval av jämförelsetalen och utifrån denna lista utsågs till riksdagsledamot lika många kandidater som skulle väljas från valkretsen. Om en kandidat hade blivit vald i två eller flera valkretsar blev kandidaten vald i den valkrets, där han eller hon hade fått det största jämförelsetalet.

Rösträkningen inleddes hos centralnämnderna så snart valsedlarna började komma in från röstningsområdena. Utanför nämndens mötesrum sattes en anslagstavla, där det efter varje räkningsdag antecknades uppgifter om situationen efter dagens uträkningar. Inofficiella resultat för enskilda röstningsområden kunde ges ut allt efter som de blev klara. Över natten förvarades valsedlarna och uträkningarna i ett låst utrymme som bevakades av polisen.

Rösträkningsblankett

Rösträkningsblankett.

Centralnämnden i Tavastehus läns södra valkrets blev färdig med den första rösträkningen på måndagen den 25 mars dvs. nio dagar efter valdagen. Efter detta utfördes kontrollräkningarna och resultatet för valkretsen kunde fastställas på torsdagens den 4 april 1907. I andra valkretsar framskred räkningen i ungefär samma takt och resultatet i samtliga valkretsar kunde fastställas i början av april.