Sammanlagt 899 347 röstberättigade utövade sin rösträtt, dvs. 70,7 % av alla röstberättigade röstade. Tyvärr finns det inga skillda statistiker över mäns och kvinnors valdeltagande. Valdeltagandet var en aning högre i städer (72,7 %) jämfört med landsbygden (69,9 %).
Antalet röster som avgavs i andra valkretsar än den egna (med hjälp av utdrag ur vallängden) var 8532, dvs. en procent av alla avgivna röster.
Valdeltagandet enligt valkrets såg ut på följande sätt:
Valdeltagandet var högst i Nådendal, där t.o.m. 96,5 % av de röstberättigade röstade. Andra kommuner där valdeltagandet var över 90 % var
Valdeltagandet var lägst i Enare, där bara 16,7 % av de röstberättigade utövade sin rösträtt. Kommuner där valdeltagandet var under 50 % var
Som framgår av antalen varierade valdeltagandet mycket i de olika delarna av landet. Invånarna i västra och östra Finland var mycket aktiva, men invånarna i norra och östra Finland var däremot ganska passiva. Särskilt lågt var valdeltagandet i Lapplands läns valkrets. Det låga valdeltagandet i norra och östra Finland kan till en del förklaras med att trafikförbindelserna var ganska dåliga på vintern och detta har kunnat försvåra såväl kandidaternas kampanjarbete och annan informationsverksamhet som väljarnas möjligheter att ta sig till röstningsställena.
Kiantos skildring i det Röda Strecket om att valet väckte stor entusiasm bland hela folket, i synnerhet den fattiga delen av befolkningen, kan anses innehålla en del skönlitterär överdrift, eftersom valdeltagandet t.ex. i författarens hemort Suomussalmi, där bokens händelser kan tänkas utspela sig, var ganska lågt (57,4 %).
Valdeltagande enligt valkrets
