Valmyndigheter enligt vallagen var
Också rättsexpeditionen vid Finlands senat, häradsskrivarna och länsstyrelserna hade sina egna myndighetsuppgifter vid val.
I varje valkrets tillsattes en centralnämnd och av dess fem medlemmar utsåg senaten ordförande, två medlemmar och en ersättare. Fullmäktige i nämndens sammanträdesstad utsåg dessutom två medlemmar och en ersättare till nämnden. Centralnämnden höll sina sammanträden i den stad där länsstyrelsen hade sitt säte. Därför höll till exempel både centralnämnden i Tavastehus läns södra valkrets och centralnämnden i Tavastehus läns norra valkrets sina sammanträden i Tavastehus. Centralnämnden i Uleåborgs läns valkrets fungerade också som centralnämnd för Lapplands läns valkrets.
I vallagen ställdes inga behörighetsvillkor för centralnämndernas medlemmar. Det var dock uppenbart att man vid valet av medlemmar strävade till att utse kunniga och auktoritativa personer. De som utsågs till ordförande var bl.a. borgmästare, domare, kyrkoherdar, hemmansägare och bankdirektörer. Centralnämnderna anställde åt sig en sekreterare, rösträknare och övrig personal.
Valkretsens centralnämnd sörjde för fastställandet av kandidatuppställningen, tryckningen och distributionen av valsedlarna till valnämnderna samt rösträkningen och fastställandet och offentliggörandet av valresultatet.
Enligt vallagen skulle kommunalnämnden indela landskommunen i två eller flera röstningsområden, om det fanns över 1500 invånare i kommunen. På motsvarande sätt skulle magistraten indela städer med över 3000 invånare i röstningsområden.
I landskommunerna skulle kommunalnämnderna tillsätta en valnämnd med fem medlemmar för vart och ett röstningsområde. Valnämnden skulle upprätta en vallängd för röstningsområdet och sörja för ordnandet av valförrättningen inom röstningsområdet. På samma sätt som i fråga om centralnämndernas medlemmar ställdes i vallagen inga behörighetsvillkor för valnämndernas medlemmar. Det konstaterades bara att de skulle vara valberättigade. I städerna fungerade magistraten eller en av dess avdelningar som valnämnd.
Valnämnden sörjde för upprättandet av vallängden och valdagens röstning inom röstningsområdet.
En myndighet som skulle motsvara nuvarande kommunala centralvalnämnder fanns inte 1907.
Anvisningar för valnämnderna i
öfriga valkretsar, utom i
Lappmarkens valkrets, i afseende å
förrättande af 1907 års
landtdagsmannaval (Helsingfors 1907).
Klicka på bilden för större bild.
Enligt vallagen var rättsexpeditionens roll mycket liten. I lagen konstaterades enbart att senaten skulle se till att valurnorna och protokollblanketterna sänds till valnämnderna. I praktiken styrde rättsexpeditionen vid senaten dock också centralnämndernas och valnämndernas arbete genom att utarbeta skriftliga anvisningar om hur valet skulle förrättas och ordna ett diskussionsmöte för medlemmarna i valkretsarnas centralnämnder i Helsingsfors i januari 1907. Rättsexpeditionen sörjde dessutom för att blanketterna som användes vid rösträkningen sändes till centralnämnderna.
Häradsskrivaren skulle sända till valnämnderna en förteckning över personerna som bodde inom röstningsområdet och utgående från denna upprättades vallängden.
Också länsstyrelsen deltog i valförrättningen. Guvernören (landshövdingen) fungerade som första besvärsinstans i frågor som gällde vallängden. Dessutom stod länsstyrelserna för valkretsarnas centralnämnders kostnader.
Valnämnden och väljare
