Kejserliga Majestäts Nådiga proposition till Finlands Ständer med förslag till ny lantdagsordning och vallag för Storfurstendömet Finland lades fram för ständerna den 9 maj 1906. I fråga om valkretsindelningen överensstämde propositionen i huvuddrag med Hermanssons kommittés förslag, dock med den skillnaden att Tavastehus läns valkrets delades i två delar och Vasa läns valkrets i tre delar. Enligt propositionen skulle det finnas 16 valkretsar, varav en, dvs. Lapplands läns valkrets, på grund av områdets särskilda omständigheter bildades av en representant. Man ansåg att för att det proportionella valsättet skulle kunna leva upp till sitt syfte, dvs. att systemet ger mindre ideologiska grupper möjlighet att i förhållande till sitt antal välja in representanter, kunde valkretsarna inte vara för små. Med tanke på detta och med beaktande av att också för stora valkretsar har sina nackdelar, skulle det högsta och minsta möjliga antalet valkretsar bestämmas genom lantdagsordningen ("För valet skall landet vara indelat i minst tolv och högst aderton valkretsar").
Grundlagsutskottet godkände förslaget som sådan för valkretsarnas del. Enligt grundlagsutskottet var storleken av valkretsarna en av de viktigaste frågorna i anslutning till förverkligandet av det proportionella valsättet. Grundlagsutskottet ansåg att alla olika ideologiska grupper som finns bland folket i mån av möjlighet skall representeras i lantdagen, som förhandlar på folkets vägnar och fattar beslut om ärenden som gäller folket. Om valkretsarna är för små kan dessa principer inte uppnås. Utskottet konstaterade att betydelsen av att även mindre ideologiska grupper ges möjlighet att välja in representanter till lantdagen sträcker sig längre än dess omedelbara verkningar. Om medborgarna har skäl att misstänka att deras röst inte har någon betydelse, leder detta till att allt fler blir likgiltiga för valen och låter bli att delta i dem. På dessa grunder beslöt majoriteten av utskottet att föreslå att bestämmelserna om valkretsarna i lantdagsordningen och vallagen godkänns.
I grundlagsutskottets betänkande antecknades dock avvikande meningar: Juho Torppa tog upp sitt tidigare krav om att landet indelas i regionala valkretsar, varav största delen skulle vara tre representanters valkretsar. I en annan avvikande mening föreslog utskottsmedlemmarna Grotenfelt, Erkko, Mikkola, Koskelin och Nissinen att landet indelas i 27 valkretsar och från 22 av dessa skulle väljas 7-12 representanter, från fyra 3-6 representanter och från Lapplands läns valkrets en representant.
Ständerna godkände lantdagsordningen och vallagen den 1 juni 1906 och kejsaren fastställde dem den 20 juli 1906.
J. Hoikka öppnar ständernas första sammanträde
Foto: Museovirasto, Museiverket
