11. KOSTNADERNA FÖR VALTFÖRRÄTTNING

Enligt vallagen stod staten för kostnaderna som orsakades lantdagsvalet, med undantag av valnämnderna utgifter, som kommunerna skulle svara för. Dessutom konstaterades det att valkretsarnas centralnämnder och valnämnderna hade fribrevsrätt.

Statens utgifter orsakades främst av valmaterialet (valsedlarna, sammanställningarna av kandidatlistorna, blanketterna, valurnorna osv.) samt arvoden till centralnämnderna i valkretsarna.

Enligt 1907 års bokslut utgjorde statens totala valutgifter 438 895 mark och fördelades enligt följande:

  • Statskontoret 153 801 mk
  • Nylands län 84 077 mk
  • Åbo och Björneborgslän 39 716 mk
  • Tavastehus län 10 442 mk
  • Viborgs län 40 930 mk
  • S:t Michels län 17 665 mk
  • Kuopio län 32 680 mk
  • Vasa län 29 852 mk
  • Uleåborgs län 29 728 mk

I bokslutet nämndes valutgifterna i punkten för "anslag som reserverats för behov som grundar sig på förordningar eller tidigare nådiga förordningar, men som inte särskilt nämns i utgiftsbudgeten". Av denna anledning hade största delen av utgifterna skrivits under statskontoret.

I 2006 års penningvärde kostade valet 1907 sammanlagt 1 525 209 euro. Som jämförelse kan nämnas att kostnaderna för riksdagsvalet 2003 uppgick till ca 12 631 000 euro.

Uppgifter om utgifterna som orsakades av kommunernas centralnämnder 1907 finns inte.

Kostnaderna för valtförrättning

Kostnaderna för valtförrättning 1907 och 2003