• Riksdagsvalen är direkta, proportionella och hemliga.
• Riksdagsvalen baserar sig på allmän och lika rösträtt.
• Var och en av de röstberättigade skall personligen avge sin röst.
• Röstningen förrättas framför en valmyndighet.

Vid riksdagsval är justitieministeriet högsta valmyndighet. Justitieministeriet har det övergripande ansvaret för förrättandet av riksdagsval.

Lokala valmyndigheter är

• valkretsnämnderna,
• i varje kommun: centralvalnämnden, valnämnderna och valbestyrelserna samt valförrättarna vid förhandsröstningsställena,
• Befolkningsregistercentralen och magistraterna samt
• utrikesministeriet.

Mer information om de centrala principerna för val och om valmyndigheternas uppgifter.

Valmyndigheter: Frågor och svar

FRÅGA 1: Kan centralvalnämndens sekreterare eller en medlem i centralvalnämnden fungera som valförrättare vid förhandsröstningen?

SVAR 1: Detta rekommenderas inte, eftersom centralvalnämnden har i uppgift att granska förhandsröstningshandlingarna. Det kan nämligen uppstå en jävsituation om t.ex. Mats, som är medlem i centralvalnämnden, granskar sådana förhandsröstningshandlingar som han själv har upprättat när han fungerade som valförrättare.
Det bör även i övrigt strävas efter att olika uppgifter sköts av olika personer.

FRÅGA 2: Kan ett partis eller en valmansförenings kandidat själv fungera som valombud för sitt eget parti eller sin egen ansökan? Och kan ett valombud fungera som valombud för fler än en gruppering?

SVAR 2: En kandidat kan fungera även som valombud. Ett valombud får fungera som valombud enbart för ett enskilt parti, en enskild gemensam lista eller en enskild valmansförening. Ett valombud får inte vara medlem i centralvalnämnden.

FRÅGA 3: Kan en medlem i centralvalnämnden som uppställts som kandidat vid riksdagsvalet delta i centralvalnämndens arbete vid riksdagsvalet?

SVAR 3: En kandidat vid riksdagsvalet kan delta i arbetet i centralvalnämnden. Enligt 13 § i vallagen kan en medlem eller ersättare som enligt en kandidatansökan som tillställts centralvalnämnden har uppställts som kandidat för ett parti eller en valmansförening inte delta i centralvalnämndens arbete vid valet i fråga. Denna bestämmelse gäller enbart kommunalval, eftersom kandidatansökan vid kommunalval ställs till kommunala centralvalnämnden.

FRÅGA 4: Vad gör man om rösträttsregistret p.g.a. elavbrott eller annan orsak inte kan användas på förhandsröstningsstället?

SVAR 4: Om rösträttsregistret inte kan användas tas röstningen emot manuellt enligt instruktionerna på s. 32-35 i justitieministeriets valanvisning nr 4 ”Förhandsröstning på de allmänna förhandsröstningsställena i hemlandet”. Eftersom väljarens rösträtt inte kan kontrolleras på förhandsröstningsstället, kontrolleras rösträtten i efterhand hos centralvalnämnden i väljarens rösträttskommun. Valfunktionären skall föra en förteckning över sådana väljare för vilka röstningen inte antecknas i rösträttsregistret.

FRÅGA 5: Hurdan pennor kan väljarna använda för att göra en godtagbar röstningsanteckning?

SVAR 5: Anvisningar om detta finns på s. 18 i justitieministeriets valanvisning nr 1 ”Kommunala centralvalnämndens uppgifter". Enligt anvisningen kan de pennor med vilka väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln vara av vilket slag som helst, t.ex. kulspets eller blyertspennor. Pennorna skall vara sådana att anteckningen blir tydlig och inte är lätt att avlägsna. Pennorna får dock inte vara sådana att röstningsanteckningen lätt syns genom röstsedeln och på så sätt äventyrar bevarandet av valhemligheten (t.ex. tuschpennor).

Skriv ut

Om webbtjänsten - Kontaktuppgifter - Sidkarta

Till sidans början