Centrala principer vid förrättning av val
Finlands valsystem är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på en person och på ett parti. Allmänna val i Finland (dvs. kommunalval, riksdagsval, Europaparlamentsval och presidentval) förrättas enligt vissa principer.
Allmän och lika rösträtt i valen.
Allmän rösträtt betyder att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Till exempel vid riksdagsval finns det enbart två villkor för rösträtten: 18 års ålder och finskt medborgarskap.
Lika rösträtt betyder att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. alla har samma antal röster. Vid allmänna val har alla en röst.
Valen är direkta.
En väljare röstar direkt på den person han eller hon vill se bli vald. Varje kandidat har ett eget nummer som väljaren antecknar på röstsedeln vid röstningen.
Valen är proportionella.
Vid proportionella val räknas för varje kandidat ett jämförelsetal som baserar sig både på antalet röster kandidaten själv har fått och på antalet röster det parti han eller hon företräder har fått. Vid s.k. partival (kommunalval, riksdagsval och Europaparlamentsval) står antalet kandidater som väljs från varje parti eller annan gruppering i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar. Om partiet får t.ex. 20 procent av de avgivna rösterna, bör partiet också få 20 procent av mandaten. Det proportionella valsättet gäller inte personval, såsom presidentval, där väljarna röstar på personer i stället för partier. I Finland baserar sig det proportionella valsättet på d´Hondts metod.
Valen är hemliga.
Valhemligheten betyder att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren över huvud taget har utövat sin rösträtt, dvs. om han eller hon alls har röstat, är dock inte hemligt.
Varje väljare ska rösta själv.
Rösträtten får inte utövas via ombud. Under vissa förutsättningar kan väljaren dock använda ett biträde vid röstningen.
Röstningen ska ske i närvaro av en valmyndighet.
Syftet med detta är att säkra valens allmänna tillförlitlighet, se till att väljarna kan ge uttryck för sin egen fria vilja och garantera valhemligheten. Valmyndigheterna väljs och sköter sina uppgifter med iakttagande av vallagen och justitieministeriets anvisningar.
